Det blev ett lätt styrkepass i hemmagymet med älsklingen ikväll. Så skönt. Lite blandade övningar som armhävningar, benpress, situps, latsdrag och lite annat smått och gott. Får se om det bjuds på träningsvärk i morgon, det känns redan lite stelt i överkroppen. Lovely!

Igår var ingen bra dag, det var en riktig pissdag för att tala klarspråk.

Jag avslutade den dåliga dagen med ett bra pass yoga, det första på mycket länge, och så kändes det lite bättre.

Idag är en bättre dag.

På grund av grymma köer på E4an var jag hemma halv nio istället för tjugo över sju vilket innebar att det inte blev någon träning även om jag hade velat. Men skam den som ger sig, i morgon är jag ledig så kl 17 är det jag som går på kickboxning med en nybörjargrupp! Känns lagom att börja på det viset faktiskt och det ska bli riktigt roligt..

Jag hade tänkt köra mitt första pass kickboxning på flera år ikväll och jag måste erkänna att jag är grymt nersvös. Nybörjartiderna passar nämligen inte med mina jobbtider och jag läste på hemsidag att har man tränat förut är det bara att dyka upp på vilket pass som helst så det hade jag tänkt att jag skulle göra.

Efter att ha funderat på det hela dagen håller jag dock på att fega ur totalt. Tog inte med mina boxningshandskar av någon outgrundlig anledning, är i sjuk dålig form och vet inte riktigt hur det funkar eftersom det är ett i princip helt nytt ställe för mig. Så nu sitter jag och funderar på om jag ska skjuta på starten tills i morgon när jag kan gå på en träning med en ren tjejgrupp (inte för att tjejer är mesigare eller mindre läskiga, men i alla fall) eller om jag ska ta mig i kragen och faktiskt gå dit ikväll.

Dessa problem..

I morse blev det en härlig morgonpromenad i höstsolen. 45 lite halvsvettiga minuter med lite korta inslag av löpning. Ett underbart sätt att starta dagen och jag kommer köra på samma koncept i morgon!

Morgonen inleddes med ett pass power. Jag lassade på lite mer vikter och gjorde mitt bästa för att helt enkelt ösa gärnet. Det gick rätt bra.

Vägningen är flyttad till i morgon, veckan har inte direkt varit optimal ur kostsynpunkt men jag hoppas på acceptabla siffror på vågen i morgon.

Ikväll ska vi till svåger och svägerska och grilla och resten av dagen tillbringas i solen på balkongen.

Vågen var snäll i morse, -1,2 kg är jag mycket nöjd med.

Jag firade det med ett riktigt bra pass power, sushi, lördagsgodis och middag hos syrrans svärföräldrar.

Jag trodde jag skulle avlida och var nära att gå efter halva passet. Men jag härdade ut och det fanns krafter kvar. Roligt var det också!

Dagens outfit

Då ska vi se vad veckor av vila och rökning har gjort för formen. Spännande värre.

Idag tog jag mig äntligen till gymmet igen. Det var två veckor sen jag var där sist och gången innan det kommer jag inte ens ihåg. Hur som helst, det var ett ångestfyllt gymbesök. Jag var inbokad på power30 och core30 och jag kände verkligen hur tjock, otränad och dålig jag var. Alla andra var snyggare och smalare och dessutom hade jag råkat få på mig en tröja som var i stort behov av en vända i tvättmaskinen.

Så drog passet igång och genast var alla negativa tankar borta och jag kände mig stark, motiverad och snygg. Svettig som få, men vem bryr sig om det när man bygger världens snyggaste kropp?

Så kan det vara.

Vågen var snäll idag fastän jag inte orkade sköta mig i början av veckan. Ett all time low fick vi till i morse och jag är mycket nöjd.

Jag firade det hela med ett pass power med Sara, en utmärkt belöning till kroppen om du frågar mig. Tyvärr var musklerna inte riktigt med mig idag, styrkan fanns liksom inte riktigt där, och knäet gnällde vid utfallen så de ersatte jag med benböj istället. Men känslan i kroppen är skön, man ångrar aldrig ett tränat pass.
Idag blev det samma outfit som på bilden men ett annat gym.

Ikväll blev det 45 minuter på crosstrainern. Inte det roligaste som finns, men det fyllde i alla fall sitt syfte..

Igår sprang jag 3 km. Efter ca 8 min började det göra ont i knäet och det blev bara värre så efter ca 20 minuter avbröt jag. Idag är det jäkligt gnälligt (både knäet och jag) och det gör ont fastän jag kör med Voltaren gel för första gången i hela mitt liv.

Nu lägger jag ner löpningen för det här året.

48 min spinning
Medelpuls: 153 bpm
Maxpuls: 191 bpm

Middag med familjen.

Nu, ryggläge i soffan.

Armhävningar

Vaknade med snuva, halsont och huvudvärk. Halsontet och snuvan gav med sig men huvudvärken hänger i. Trots det blev jag less på mig själv och bytte om för en promenad. Det blev 45 minuter i solen och blåsten med ca 65 dynamiska utfall som grädde på moset. Och när jag kom hem slog jag på 100 pusch-ups appen och gjorde 25 arrmhävningar på tå. Inte i ett svep, men ändå. Jag är lite imponerad över mig själv.

Nu ska jag ta och äta något.

Jag ligger nerbäddad i sängen med en bra bok, vinden viner runt knutarna och älsklingen har parkerat sig inne på kontoret framför datorn. Jag känner mig lugn och harmonisk.

Spinningen var tung, jag hade en medelpuls på 172 trots att jag inte orkade köra fullt ut i alla moment. Jag fullföljde men det var inte mycket tryck i benen kan jag tala om.

Hur som helst är jag mycket nöjd med min plan för de kommande sex veckorna, det här kommer att gå alldeles utmärkt.

Men nu är det back to the book som gäller.

Jag är nog lite överambitiös i min träningsplanering ibland, att träna tre dagar i rad orkar jag inte riktigt. I söndags blev det ingen spinning, jag låg på soffan hela dagen och tittade på tv. Och lagade massor med mat förstås. Batterierna behövde laddas och så fick det bli.

Söndag natt sov jag rätt dåligt, är fortfarande trött faktiskt, så måndagskvällen spenderades även den i soffan. Superkompensation har jag hört att det kallas.

Ikväll blir det i alla fall benstyrka om jag inte somnar när jag sätter foten innanför dörren hemma och i morgon spinnar jag igen.

På torsdag drar vi till Paris!

När man läser många träningsbloggar, vilket jag gör, är det lätt att få en släng av prestationsångest. Tankarna kring vad som är vanligt/normalt gällande träning färgas ordentligt av de bloggar och tidningar jag läser och jag får akta mig så att jag inte börjar jämföra mig med andra.

Det tjatas ofta om att man inte ska jämföra sig med någon annan än sig själv, och det är så sant som det var sagt. Varför ska jag ha ångest över att jag tränar mindre än t ex någon som jobbar heltid som instruktör, eller någon som springer 50 km på träningspass? Jag ska bara jämför mig med mig själv och inse att under de senaste två åren har jag lyckats gå ner 20 kg, jag tränar regelbundet och jag har slutat äta saker jag inte mår bra av. Det är en ordentlig resa.


Jag har liksom muskler nu. Inte illa pinkat om du frågar mig.

Trots det är det lätt att tänka att man borde träna mer eftersom "alla andra" gör det. Ja, de bloggar jag läser kanske tränar mer men många i min omgivning tränar inte alls. Varför jämför man sig bara med människor som är "bättre" på det man vill göra än man själv är? Snacka om att trycka ner sig själv.

Hur som helst, idag blir det ett spinningpass och jag tar med mig min Garmin som inte har fått vara med och leka på väldigt länge. Jag har äntligen listat ut hur man stänger av GPSen och ska nu använda den som pulsklocka. Sent skall syndaren vakna.


Det var en fin dag när jag fick min Garmin.

Hur som helst, ha en bra söndag!

- Kan vara idé att skaffa linser om jag ska fortsätta med spinningen (och det verkar ju som att jag tänker göra det), det är irriterande som sjutton när ögonen åker ner på näsan hela tiden.

- Kan vara idé att klippa mig eller ta för vana att fixera luggen högre upp på huvudet om jag ska fortsätta med spinningen (och det verkar ju som att jag tänker göra det), det är irriterande som sjutton när man får luggen i ögonen hela tiden.