Idag har jag bestämt mig för att springa direkt efter jobbet igen. Det är en av de bästa tiderna för mig, kommer jag hem och sätter mig är det lätt hänt att jag inte orkar resa på mig igen. I alla fall drog jag på mig den nödvändiga utrustningen och gav mig iväg.

Vädret var obeskrivligt underbart idag, solen sken och himlen var klarblå. Det var varmt och löven börjar precis skifta färg, nu gäller det att njuta fullt ut. Vid ett tillfälle sprang jag förbi en trädgård där någon förmodligen klippt gräset utan att plocka upp äpplena från marken först, det luktade höst.

Passet i alla fall då. Jag hade bestämt mig för att springa långt och långsamt idag. Vid 2 km fick jag jordens håll, jisses vad det högg i magen, men jag bet ihop och tänkte att det var i alla fall inte knät som gjorde ont. Det är alltid något.

Vid 5 km började jag känna av knät. Då blev jag riktigt ledsen. Men det var så pass lite och jag var så långt hemifrån att jag bestämde mig för att köra i alla fall.

När jag stannade visade klockan 8 km och knät kändes hyfsat ändå. Sist det gjorde så ont blev det ju värre när jag stannade, men så blev det alltså inte idag. Jag ger det någon vecka till innan jag kontaktar ortopeden och kiropraktorn.

I alla fall:

8 km
51:32 min
6:26 min/km
578 kcal

Och det var en fullkomligt ljuvlig upplevelse.

Nu blir det vila tills på lördag, då ska jag springa med mamma och syrrans kille i skogarna fring föräldrahemmet.

Ja, jag vet inte riktigt jag. Jag skulle ha tagit i mer igår känner jag. Men men, gör om gör rätt. Nästa gång ska det svida ännu mer!

Idag jobbar jag 10-19 så nu ska jag strax åka och storhandla. Sen ska jag jobba jobba jobba och efter det bär det av till gymmet för att köra styrkeprogrammet för första gången. Det ska bli så roligt! Och jag gissar att jag kommer få en grym träningsvärk eftersom jag fick skaplig träningsvärk efter i lördags och då blev det ju bara halva programmet.

Nej, off to the ICA.

Vi hörs!

Nej, det blev ju ingen tävling för mig idag. Jag kände helt enkelt att jag inte var intresserad av att åka till Stockholm och "ta det lugnt" eftersom jag har haft den här tävlingen som mitt mål för året. Jag ville inte heller riskera att åka dit, springa och få ont efter en stund och bli tvungen att bryta. Nej, jag sparar min tävlingsdebut på 10 km till en annan gång när jag har kunnat ladda så som jag vill.

Men jag hoppas att alla som har kunnat springa/springer Tjejmilen idag blir nöjda och glada med sina resultat.

Idag har jag som sagt en mild träningsvärk i kroppen, det känns hur bra som helst. Jag kan faktiskt inte komma ihåg sist jag hade träningsvärk. Den här hösten kommer jag fokusera mer på allmänstyrkan och på att bli stark. Jag vill styrketräna och springa och det tänker jag göra också.

Den 22a september ska jag till Västerås på mini-clinik i POSE-löpning. Det ska bli så spännande! Jag har läst en del om POSE och tyckt att det verkar vettigt samt tänkt att jag ska lära mig mer om det "sen när jag är lite bättre tränad". Men så hittade jag den här sidan och bestämde mig för att slå till eftersom jag har en vag förhoppning om att det kan vara bra för mina knän.

Nu ska jag skriva en matlista, vila lite mer i soffan och sen ska jag åka och storhandla inför den kommande veckan.

Nu ska jag iväg till gymmet och få ett styrkeprogram av en instruktör. Jag behöver verkligen fokusera på styrka, det är jag ganska dålig på att få till. Och så ska jag fråga specifikt om övningar som stärker knäna. Så kanske det blir bättre också.

Ha en underbar lördag!

Åh, jag kan inte bestämma mig! Jag känner mig piggare än i morse, och jag vill vill vill ut och springa, men det är förmodligen dumt eftersom jag kände av halsen tidigare idag. För, samtidigt som jag vill springa, så vill jag ju vara frisk. Och jag skulle ju kunna springa efter jobbet i morgon.

 

Alla dessa beslut man måste fatta..

Idag är ingen bra dag. Fick ont i knät efter ca 20 minuter. Skit.

Och


Bildkälla

Löpning.

Ja, det lär visa sig men det blev en kort löptur i alla fall. Totalt 4 km och 27 minuter, efter 22 minuter tog jag 3 minuters gångpaus eftersom jag kände av knät och sen sprang jag 2 minuter till innan jag bestämde mig för att lägga ner. Det gick lite längre än förra gången och det är ju positivt. Och det gick lite fortare än förra gången också, jag kunde bara inte låta bli.

Något som är positivt är att det inte kändes speciellt jobbigt, den ofrivilliga vilan verkar inte ha påverkat konditionen väldigt negativt i alla fall.

Hoppas jag slipper förkylning bara..

Är precis tillbaka hemma efter en lunch på stan med finaste Ida. Mycket trevligt var det och många viktiga ämnen avhandlades.

Igår sprang jag för första gången på mycket länge. 15 minuter blev det innan jag började känna av knät igen. Då slutade jag. I morgon ska jag på't igen. Ortopeden menade att jag ska vara bra inom en månad så jag springer så länge det inte gör ont och hoppas att han har rätt.

Inläggen är i alla fall mycket sköna och det är ju bra.

Ikväll blir det inget skivstångspass eftersom jag ska till moster och grilla. Hon fyller år i helgen så det ska bli trevligt att fira henne lite.

Nu ska jag städa eftersom jag får gäster i morgen.

Alldeles strax drar jag till ortopeden och få min ilägg. Äntligen!

För att råda bot på rastlösheten åker jag tillbaka in till stan och går på 60 minuter skivstång på friskis. Sen drar jag ut på landet igen och träffar kusinerna som kommer upp från Motala under kvällen. Så får det bli.

Åh, jag vill ju bara springa!!

Jag sov så dåligt i natt, kunde inte somna och när jag väl somnade vaknade jag tusen gånger.

Jag vaknade vid halv tio och då drog jag på mig träningskläderna och gav mig ut på en förmiddagspromenad. 50 minuter blev det, jag lyssnade på P3 och njöt av det svala vädret.

Efter frukost körde jag GymGlam's dvd "Stark och slank på 17 minuter", det brände bra i magmusklerna.

Nu väntar jag på att resten av familjen ska bli klara så att vi kan åka och hälsa på vänner som har bjudit in oss på middag ikväll. Nice.

Nu har jag varit och gjort avgjutningar för att kunna få ilägg. Den 9/8 får jag hämta dem och de ska tyfligen fungera från dag ett. Det känns mycket bra. Det enda jag vill är att kunna springa.

Naprapaten menade att jag kunde börja springa lite lätt igen, 2 x 15 minuter / vecka till att börja med. Så jag snörde på mig löparskorna och gav mig ut med älsklingen för att springa 15 minuter. Det var som att komma hem. Underbara regntunga skyar och luften gick lätt att andas. Efter ca 6 minuter var jag tvungen att stanna eftersom jag kände av knät och jag skulle absolut inte springa om jag hade ont menade naprapaten. Jag försökte några gånger till men det var bara att inse att det inte funkar för mig just nu. Det är bara att invänta iläggen och se vad som händer efter det.

Så nu sitter jag här och känner mig lätt ångestfylld eftersom jag inte har tränat på en vecka, jag ville verkligen springa och så åt jag onödigt mycket till kvällsmat.

Nya tag i morgon.

I torsdags var jag ute och sprang och jag fick något av en uppenbarelse. Jag insåg att jag blir lycklig av att springa och även om jag aldrig kommer kunna springa längre än 5 km på grund av knäproblem så är det bra mycket bättre än att inte kunna springa alls. Och det var så skönt att komma till den insikten. Jag tänker naturligtvis fortsätta jobba för att bli helt smärtfri, men blir jag inte det går jag inte under.

Ikväll gav jag mig ut vid kvart över åtta. Termometern visade på 29 grader men jag valde att tro att det var något fel på den. Det visade sig att det var det förmodligen inte. Hur som helst så släppte jag alla tankar på att det skulle gå fort och fokuserade helt och hållet på att genomföra. Det blev 6,14 km på 6 min och 13 sek. Jag är vansinnigt nöjd över att jag inte gav upp och gick (även om det gick extremt långsamt på sina ställen) eftersom jag kände för att sluta redan vid 3,5 km.

Jag byggde lite pannben helt enkelt och övervann håll, värme och tunga ben. Jag bestämde mig för att jag skulle springa till en viss punkt och när jag kom dit valde jag ut en annan punkt och så fortsatte jag tills jag var hemma. Och så malde jag på med mitt mantra: stark, snabb, lätt. Det fungerar eftersom det stänger ute alla negativa tankar på ett väldigt effektivt sätt.

Nu ska jag varva ner lite och sen ska jag gå och lägga mig. Ha en fortsatt bra kväll.

Plankan 2 minuter om dagen. Då kommer jag ha stått i plankan i 1 h och 2 minuter när månaden är slut. Det borde göra susen för bålen.

Det blev 30 minuter löpning och 15 minuter styrka. Skönt.

Nu ska vi packa och åka. Är tillbaka på lördag kväll. Kommer inte ha tillgång till internet så här blir det tyst.

Ha det bra!

Idag blev det ett snabbt pass på löpbandet på jobbet. Det var länge sen jag sprang på löpband och jag hade liksom glömt bort hur det kändes. Men det kom snabbt tillbaka till mig och jag öste på. Det blev 30 minuters löpning och 4,44 km. Det var lite märkligt för det gick tydligen mycket långsammare än vad det gör när jag springer ute men jag tyckte ändå att jag sprang snabbare än jag brukar. Men men, jag hänger inte upp mig på det. 30 minuters löpning är helt okej.

 

Jag gick tillbaka till januari i min träningsdagbok och tittade på hur passen såg ut då. Första passet i år var ett ”intervallpass” på löpbandet och det såg ut så här:

 

2 + 5 x 6 min + 4. h 5,5 + 8,2. 2 min gång mellan.

Morgonträning efter frukost, på jobbet. Skönt. Inte speciellt jobbigt. Lite ont i foten de sista 3 minuterna, skavsår..

 

Det känns riktigt bra att få ett sådant tydligt kvitto på att jag har förbättrats. Ganska mycket till och med. Det känns riktigt bra och hur roligt som helst!