I morgon är det "långpass" på löpbandet som står på schemat. 42 minuter och 6 km ska avverkas innan arbetsdagen börjar. Jag längtar verkligen.

Jag har tagit ett stort steg och blivit medlem i Uppsala LK, det känns verkligen hur häftigt som helst. Jag har för närvande inte möjlighet att medverka på träningarna men jag drömmer om en framtid när det är en del av min vardag. Men innan det är möjligt måste vi flytta och se över mina arbetstider.

Nu ska jag laga mat för ikväll och i morgon.

Jag har:

handlat
varit till IKEA

Nu ska jag:

släppa ut grabben på grönbete

Sen ska jag:

laga lite mer mat

Idag ska jag:

åka och handla
åka till IKEA och beställa kök
laga massor med mat inför kommande vecka
aktivera grabben
slöa framför tvn

Vad ska du göra idag?

Idag var det ett mycket bra träningspass. Jag lade på aningens med vikter på knäböjsövningen och jag orkade göra alla utfall. Jag såg dessutom i spegeln i salen att jag har armmuskler och nyckelben. Inte illa. Inte illa alls..

Snart är det dags för en timmes power på Nautilus. Som jag längtar!

Idag blev det löpning på bandet igen. Medelhård distans skulle det vara, 4 km på 27 minuter avverkades utan större problem. Det känns riktigt bra med löpningen nu, jag har aldrig tidigare lyckats få till så mycket kontinuitet i träningen som jag har just nu och det märks verkligen att det lönar sig. Fartökningen blev 0,4 km/h enligt löpbandet och det kändes inte speciellt mycket fortare än den hastighet jag brukar ha, jag brukar ligga på 8,7 km/h. Eller brukar och brukar, för varje pass jag kör ökar jag hastigheten med 0,1 km/h. Nästa pass skulle alltså hastigheten vara 8,8, men nu har jag bestämt mig för att öka lutningen lite varje gång istället och därmed stanna på 8,7 en stund.

 

Hur som helst.

 

I morgon får jag ett nytt kostprogram av min coach och det känns superspännande. Nu har jag ju gått (nästan) 8 veckor helt utan säd och mjölk så nu tänkte jag prova lite andra saker. Jag vill se hur jag reagerar på havre och så tänkte jag faktiskt försöka mig på lite glutenfria produkter och se vad som händer.

 

Men jag måste säga att så bra som jag mår nu har jag aldrig mått tidigare. Jag äter, tränar, sover och umgås och jag har mer energi än jag någonsin haft. Det känns verkligen helt underbart.

Idag var det löpning som stod på schemat igen. Tjugo över sju ringde klockan och jag måste erkänna att det gick lite segt att kliva ur sängen i morse. Men upp kom jag och iväg bar det. Jag hade först tänkt köra ett medelhårt distanspass men jag tänkte om eftersom det var löpning innan frukost som gällde. Därför körde jag samma pass som i söndags, nämligen 5 km på 35 minuter.

 

Jag kände för att ha ljud med mig idag så RixMorronZoo fick göra mig sällskap. Det gick faktiskt ganska tungt idag, jag hade inget riktigt tryck i benen, och jag var övertygad om att det gick mycket långsammare än sist. Det kändes verkligen så. Men när jag närmade mig slutet av rundan insåg jag att jag kom exakt lika långt som sist vilket innebär att jag sprungit lika snabbt den här gången. Det kändes både bra och lite märkligt att inse.

 

Jag njuter verkligen av den här nya känslan, känslan av att vara en löpare. Det går fortare och jag springer längre än jag någonsin gjort tidigare och det är fantastiskt underbart. Varje gång jag avslutar ett löppass längtar jag tills nästa gång jag ska få springa. Och jag tar mig ur sängen tidigare än jag ”måste” eftersom jag vill passa på att springa före jobbet. I love it!

För länge länge sen köpte jag ToppHälsa och fick med Blossoms yogadvd. Ikväll invigde jag den. Och jag vet inte riktigt. Måste prova den några gånger till så jag får en känsla för övningarna. Timmen gick i alla fall väldigt fort och det var skönt att få sträcka ut ordentligt.

Nu har jag gjort mitt för idag och eftersom jag sov ganska dåligt i natt tänker jag krypa ner under täckena till Two and a half men.

I morgon är det löpning igen!

Jag hade planerat att köra ett step-pass ikväll, men jag insåg att det skulle bli för stressigt. Då skulle jag steppa mellan 17-18, vara hemma nu ungefär och sen ställa mig och laga mat för ikväll och i morgon. Så jag beslutade mig för att hoppa över det och köra lite hemma-yoga istället.

Jag vill verkligen träna mer yoga, jag tycker det är en härlig träningsform, men jag prioriterar det inte tillräckligt, tyvärr. När jag tränar vill jag träna, jag vill känna att det bränner, och då känns det som att ett yogapass är "bortkastat" eftersom jag hade kunnat träna något annat då istället. Det känns helt enkelt som att jag väljer bort något som jag tycker är roligare. Jag ska jobba på att förändra den inställningen eftersom jag vet att yoga är bra för mig. Och jag tycker ju om det.

Nu ska jag diska undan det sista, låta maten sjunka och sen ska jag yoga en timme.

Ha en trevlig kväll!

Efter min förra löptur i vinterväder har jag känt ett sug efter mer löpning utomhus. Idag var det dock 15 minusgrader ute och jag har satt min gräns vid 10 minus. Men så kände jag på eftermiddagen att jag tänker minsann inte låta kyla hindra mig från att springa när jag vill springa så jag drog iväg till Stadium och gjorde en seriös investering i min löparkarriär. En rosa fleecetröja, ett underställ från Everest och ett par fodrade löpartighs från Craft fick följa med mig hem. Sen kunde jag inte hålla mig utan jag var ju tvungen att provspringa min nya utrustning så det fick bli ett löppass ikväll trots allt.

Det gick hur bra som helst. De första 5-10 minuterna var det lite kyligt om hakan, men det gick över när jag väl fått upp värmen ordentligt. Det var med lätta steg och ett lätt sinne som jag sprang 5, 23 km på 35 minuter. Och jag tycker det är så fantastiskt. Jag trodde att jag tyckte om löpning förut men var ingenting mot vad jag älskar det nu. Och för varje pass sjunker jag djupare och djupare ner i beroendet.

Månen sken och stjärnorna tindrade. Det var bara jag (i princip), mina nya kläder och mina tankar.  Det som är så skönt är att det blir inte många tankar. Träning är verkligen som meditation. Jag vet inte hur jag klarat mig utan det tidigare. Jag vet inte hur någon klarar sig utan det.

Fitnesscoachen Madde (som för övrig är min matcoach) skrev ett inlägg om hur härligt det är att träna och att det är synd om alla människor som inte inser hur bra man mår av det.

Jag har länge haft samma funderingar, hur kan man frivilligt avstå träning? Hur kan man ha inställningen att det är jobbigt och tråkigt att träna? (Detta trots att jag känner exakt likadant när jag är inne i en sitta-stilla-och-pilla-mig-i-naveln-period. Men jag förstår inte mig själv heller när jag har en sån period.) Dessutom känns det som att man inte kan prata om sin träning med människor som inte tränar eftersom de då får dåligt samvete över att de inte tränar.

Jag tycker det är ett märkligt fenomen i alla fall.

Powerpasset idag var i alla fall helt underbart. Jag var riktigt stark, så stark att Världens bästa Sara kommenterade det efter passet, vilket var väldigt roligt att höra. Så nu har jag i alla fall bestämt mig för att jag ska gå nästa lördag också. Punkt.

Just det, hela den här omläggningen av kosten har fått mig att bli lite mer morgonpigg än jag var förut. Och det är ju bra eftersom Sara kör power kl 10 på lördagar!

Om ca 1 timme ska jag ta och pallra mig iväg till Nautilus. Idag är det äntligen dags för power igen!

De senaste 7 veckorna har jag gjort en seriös satsning på att lägga om kosten. Dels för att jag fått veta att jag inte tål mjölk och vete samt för att jag behöver gå ner en del i vikt. Hur som helst så har det gått väldigt bra än så länge, jag mår mycket bra just nu och jag tror att det till stor del beror på att jag inte längre äter sånt som jag inte tål. Dessutom har jag gått ner en del i vikt och när jag ställde mig på vågen i morse visade den en vikt som innebär att mitt BMI nu ligger på 25,86 vilket betyder att jag "bara" är på gränsen till överviktig (ett hälsosamt BMI ligger mellan 20,1-25). Det känns fantastiskt, jag har aldrig i mitt vuxna liv vägt så här lite någongång. Och det är bara 0,4 kg kvar till en annan stor milstolpe.

Idag ska jag njuta av livet.

Idag var det dags, det första långpasset. 6 km på 42 minuter. Jag började ladda redan efter passet i tisdags och jag bestämde mig för att ta det på löpbandet på jobbet eftersom jag hade hört att det skulle snöa. Jag var ivrig när jag gick och la mig igår och morgonen kunde inte komma fort nog. Strax före åtta i morse var jag på plats i omklädningsrummet och strax efter åtta tog jag de första stegen på löpbandet. Jag ”fördrev tiden” med att titta på Dexter, ett avsnitt är ca 50 minuter så det passade perfekt. Och inte kände jag av knät en enda gång! Så bra det känns.

 

Så, idag har jag alltså slagit personligt rekord i hur långt jag sprungit och hur länge jag sprungit sammanhängande (konstig mening). Och det känns hur bra som helst!

 

På lördag tänkte jag kräma på med ett power-pass på Nautlius, det ser jag också fram emot väldigt mycket. Jag har ju inte kunnat gå de senaste två veckorna så nu längtar jag efter att få lyfta lite skrot.

 

Det går bra nu.

Mörkret sänkte sig över mig på eftermiddagen. Det går i vågor, känslan av att vilja flytta nu på en gång. Men nu har vi pratat igenom det och gjort upp en plan. Kanske, kanske är det ett ljus jag ser i slutet av tunneln.

Det bästa sättet att börja dagen är helt klart med ett träningspass. Klockan sju i morse snörade jag på mig skorna och gav mig ut i kylan. Termometern visade på -8 grader och det var lite rått i början men jag fick snart upp värmen. Eftersom jag var så otroligt nyvaken i morse lyssnade jag på RixMorronZoo när jag sprang. Det hör inte till vanligheterna, jag springer oftast utan (o)ljud i öronen men i morse kände jag för att ha något att lyssna på. Det blev samma pass som i söndags, nämligen 4 km på 28 minuter. De sista tre minuterna var tunga som sjutton men resten av passet var en njutning. I love löpning helt enkelt. Nu är jag redo att möta dagen!

Idag är jag öm i benhinnorna. Jag ska köra vetekudden i micron och sen preppa med heatlotion så får vi se om det blir bättre. Har ett pass inplanerat i morgon som jag absolut inte vill missa!

Idag var det faktiskt en oväntat bra dag på jobbet. Känns skönt. I morgon är det möte inför omorganisationen. Ska bli mycket spännande!

Kvällen har också varit bra. Hämtade grabben från fritids och han gjorde matteläxan medan jag lagade mat. Sen åt vi och efter det hoppade han i badet medan jag gjorde i ordning morgondagens middag. Eftersom jag jobbar till sju i morgon gäller det att förbereda sig.

Hur som helst. En bra dag helt enkelt.

Nu är jag hemma igen. Det blir jobb i morgon fastän det var tänkt att jag skulle vara ledig. Min kollega är sjuk och är inte jag där och tar rätt på allt i morgon får jag göra det på tisdag så när de ville att jag skulle jobba tänkte jag att det var lika bra. Men jag är inte alls sugen på det. Men men, jag hade ju inget speciellt planerat och jag får ju ihop en hel del timmar till kompbanken så jag har egentligen ingenting alls att klaga på.

Nu ska vi krypa ner i sängen och titta på Wallander.

Trevlig alla hjärtans dag!

Ljuva söndag. Imorse vaknade jag halv åtta och kände att nu är jag trött på att vara förkyld. Så jag drog på mig lager på lager med kläder, snörde på mig skorna och gick ut. Enligt programmet från marathon.se som jag följer var det idag dags för 4 km löpning på 28 minuter. Och det var precis vad jag gjorde! Eftersom jag inte sprungit ute på så länge (i princip hela vintern) bestämde jag mig för att jag skulle springa så långt som jag orkade, orkade jag hela stäckan så toppen, om inte så skulle jag vara glad för "det lilla".

Solen sken, snön gnistrade och jag var praktiskt taget själv i hela världen eftersom klockan var strax efter åtta en söndagmorgon. Och det var helt underbart. Nu sitter jag återigen här och kan knappt vänta tills nästa gång det är dags!

Och knät kände jag inte av alls!

Jag är så täppt i näsan.

Det är lite tungt just nu. Stressigt att hinna med allt. Jag känner mig lite trängd faktiskt. Men det är bara att andas (ha ha) så går det över. This to shall pass.

Nej, det blir ingen box idag. Har hafty grymt ont i halsen i natt och vaknade snorig och dan. det blir till att vila mig i form idag. Och det har gått ganska bra hittills.

Jag avslutade veckan med ett styrkemedelpass på Ekeby med mamma. Det var precis lagom intensitet och precis vad jag behövde. Lagom jobbigt helt enkelt och väldigt roligt.

När jag gick och la mig igår bestämde jag mig för att inte boka in någon träning på förmiddagen idag utan sova ut och träna om jag hann och kände för det. Det gjorde jag så idag har jag rivit av ett steppass på Väderkvarn. Det var lite halvtråkig koreografi men intruktören var bra. Det var grymt jobbigt för benen och jag hade inte mycket kraft kvar i dem sista varvet. Men det är ju så det ska vara.. Jag är lycklig över att jag inte kände av knät i alla fall. Kanske var det inte mer än så? Får se på tisdag när nästa löppass är inplanerat.

I morgon är jag inbokad på ett boxpass med syrran. Det ska bli riktigt roligt, sist vi var på box hade jag träningsvärk mellan skulderbladen i flera dagar. Jag ser verkligen fram emot det.

Idag har varit en skön dag. Förutom träningen i morse har jag inte gjort något vettigt alls. Eller ja, jag har ju tvättat och hängt ett lass med träningskläder men det var mer ett nödvändigt ont. Jag har tillbringat dagen i sängen framför So You Think You Can Dance. Underbart program.

Ikväll ska jag till Katalin med några arbetskamrater. Det är Vinterrock för femte året i rad och det ska bli mycket trevligt att få komma ut lite, även om jag inte är speciellt sugen på det just nu. Men det kommer bli bra.

I morgon är jag ledig vilket jag är tacksam för eftersom det har varit en ganska tung vecka på jobbet.

Ja, det var väl allt. Trevlig helg!

Idag hade jag en date med löpbandet igen. Det gick bra, jag värmde upp till Dexter och kom ungefär 2 km innan jag lade märke till den, smärtan i höger knä. Det var som en molande värk som jag aldrig känt tidigare och eftersom det inte gjorde jätteont samt att det aldrig hänt förut bestämde jag mig för att avsluta passet. "Hur mycket kan hända på 2 km?" tänkte jag. Så jag fortsatte. Och det blev inte värre. Jag avslutade det hela med att sträcka ut på högre hastighet i 1 minut och då kändes det bättre.

Jag strechade, duschade och åt mellanmål. Sen var allt frid och fröjd en stund. Men sen kände jag av det när jag gick också. Inte lika mycket, men känslan var definitvit där.

Nu vet jag inte hur jag ska göra. Jag har ett pass till inplanerat på torsdag, jag tänker prova då och se vad som händer. Kommer "ontet" tillbaka får jag avsluta passet på crosstrainern och sen se vad jag ska göra åt saken.

Hur länge måste man ha haft ont innan man tar kontakt med en specialist? (Ja, jag är smått hysterisk av mig)