Lycka är att träna. Lycka är att ta ut sig som sjutton under ett en-timmes styrketräningspass på gymmet med världens bästa instruktör. Lycka är att komma hem till familjen, äta middag, duscha och sen sitta och mysa hela kvällen med den där underbara trötthetskänslan i kroppen som kommer av att man har låtit musklerna jobba.

Jag begriper inte hur jag kan ha perioder där jag inte tränar alls. Jag förstår inte alls hur jag kan glömma bort den här underbara känslan, jag förstår ärligt talat inte hur det går till.

Idag blev det, precis som planerat, 30 minuter power tätt följt av 30 minuter abs. Instruktören som höll i passet är en av mina absoluta favoriter så det är alltid roligt att träna för henne. Jag har inte tränat styrka på ett tag men kunde trots det hänga med i nästa alla övningarna utan problem. Jag behöver dock träna mer utfall så att jag blir starkare i benen.

Det här är livet när det är som allra bäst.