Idag har jag bestämt mig för att springa direkt efter jobbet igen. Det är en av de bästa tiderna för mig, kommer jag hem och sätter mig är det lätt hänt att jag inte orkar resa på mig igen. I alla fall drog jag på mig den nödvändiga utrustningen och gav mig iväg.

Vädret var obeskrivligt underbart idag, solen sken och himlen var klarblå. Det var varmt och löven börjar precis skifta färg, nu gäller det att njuta fullt ut. Vid ett tillfälle sprang jag förbi en trädgård där någon förmodligen klippt gräset utan att plocka upp äpplena från marken först, det luktade höst.

Passet i alla fall då. Jag hade bestämt mig för att springa långt och långsamt idag. Vid 2 km fick jag jordens håll, jisses vad det högg i magen, men jag bet ihop och tänkte att det var i alla fall inte knät som gjorde ont. Det är alltid något.

Vid 5 km började jag känna av knät. Då blev jag riktigt ledsen. Men det var så pass lite och jag var så långt hemifrån att jag bestämde mig för att köra i alla fall.

När jag stannade visade klockan 8 km och knät kändes hyfsat ändå. Sist det gjorde så ont blev det ju värre när jag stannade, men så blev det alltså inte idag. Jag ger det någon vecka till innan jag kontaktar ortopeden och kiropraktorn.

I alla fall:

8 km
51:32 min
6:26 min/km
578 kcal

Och det var en fullkomligt ljuvlig upplevelse.

Nu blir det vila tills på lördag, då ska jag springa med mamma och syrrans kille i skogarna fring föräldrahemmet.