Igår gav jag mig ut på en löptur. Jag hade egentligen bestämt mig för att köra ett pass på gymmet men när SMHI påstod att det skulle bli svalare till kvällen (märkligt att tycka att 25 grader är svalt..) reviderade jag mig plan och bestämde mig för en löptur i stället.

 

Jag var sugen på att slå rekord så jag bestämde mig för att 8 km skulle det bli, nytt distansrekord i löpning utan gångpauser.

 

Hela passet var tungt rakt igenom men jag bet ihop. De sista två kilometerna delade jag upp i 500 meters-block, så illa var det. Men pannbenet var med och jag stannade inte förrän klockan visade 8 km. Siffrorna blev:


Sträcka:      8,00 km
Tid:             00:48:44
Tempo:       6:06 min/km
Snittpuls:    175

Nytt distansrekord med andra ord!

Runt 6,5-7 km kände jag av höger knä lite grann men jag ignorerade det. Och det var väl inte det smartaste jag någonsin gjort..

 

När jag stannade kom smärtan. Det molade och skar på utsidan av knät så jag fick halta hem med pauser för att hämta andan så ont gjorde det. Idag känner jag fortfarande av det och har bokat tid hos en naprapat på måndag (inte det lättaste eftersom hela Sverige stannar under semestertider).

 

Min diagnos är löparknä, vi får se vad de säger på måndag. Nu blir det vila från löpningen ett tag och det mest påfrestande jag tänker göra i helgen är yoga